Resandets dialektik

När man reser någonstans lämnar man samtidigt en annan plats. Resandet inbegriper följaktligen två grundläggande aspekter: avfärd och ankomst. Det låter ju ganska självklart, men jag har en känsla av att aspekten av att åka till en plats konkurrerar ut den andra aspekten, d.v.s. att man åker från en plats. Den här tanken slog mig först förra natten. Det var som en banal aha-upplevelse: " Wow, jag har inte endast kommit till en ny plats, utan även lämnat en plats". Vi är så fokuserade på vad vi har framför oss att vi stirrar oss blinda. Ständigt denna strävan framåt. Att komma ihåg den andra aspekten av resandet är viktigt, eftersom det skapar en till dimension. Man kunde kanske tala om en dialektisk syn på resandet:

Ett dialektiskt resande: att resa till en plats + att resa från en plats : att flytta

Om man endast reser till en plats, utan att lämna en annan plats, då är det bara frågan om en tillfällig visit. Kanske man först reser till en plats och sedan efter en tid reser från sin ursprungliga plats. Det var väl det jag på något sätt gjorde förra natten.

Myten om miljömedvetenhet

Jag kom till Sverige i tron om att detta är ett miljömedvetet land där allting sorteras. Mina erfarenheter så här långt indikerar dock att detta är en myt. Den här myten har jag knäckt med hjälp av observationer i min egen närmiljö. Ta en titt på fotot och berätta för mig vilken sorteringsmetod det är frågan om.

Yoghurtens globala helande verkan

Här kommer en uppföljare till första delen av Skånemejeriets upplysande budskap om yoghurtens magiska verkan, ett korståg i hälsans och trevlighetens namn. Skånemejeriets bidrag till att göra livet lite trevligare och världen lite mysigare.

"I många hundra år har folk från Grekland i väster till Indien i öster njutit av yoghurt och trott på dess hälsobringande kraft. En ryskfödd bakteriolog fick t.o.m. delat Nobelspris 1908 i fysiologi och medicin för bl.a. sina studier av yoghurt. Han hade undersökt bulgariska bönders förvånande höga medellivslängd och dragit slutsatsen att den berodde på just hög yoghurtkonsumtion. Han bevisade också att yoghurt är bra för matsmältningen och har antibiotiska egenskaper".
- Skånemejeriets naturell yoghurt -

Kan yoghurten vara lösningen på det sekulariserade samhällets anomi? Det vill säga kan yoghurten fungera som en förenande länk mellan atomiserade individer och generera en gemensam strävan mot ett behagligare liv?

Sushi, strukturfunktionalism och suddiga konturer

Har inte skrivit på en tid. Här kommer orsakerna: jag har ätit mexikanskt lyssnandes på nightwish, jag har stått i Folk å Rock i Malmö och försökt välja om jag skall köpa Bob Dylans Highway 61 Revisited eller Blond on Blond, jag har försökt äta sushi på ett sofistikerat sätt trots rostad pinn-virtuositet, jag har försökt förstå Talcot Parsons mastodonta strukturfunktionalistiska teorier, jag har aktivt gått in för rollen som enbart pojkvän i tre dagar, jag har spelat yazzi och jag har rört mig i en twighlight zone mellan två olika vardagar som gjort mina konturer lite suddiga.

Barn är en form av statussymbol, del 2

Ser man på barnens roll ur ett makroperspektiv kan det också konstateras att det i det moderna nationalstatscentrerade samhället var en skyldighet att skaffa barn för att trygga den egna nationens framtid. I dagens postmoderna och globaliserade samhälle, där den nationella identiteten har ersatts av en global, övernationell identitet, och där överbefolkning och utarmning av naturens resurser utgör enorma utmaningar för vår existens, har det blivit en priviligierad rättighet att skaffa många barn. Precis som det är ett privilegium att få tvätta sin bil i Kina, eftersom detta är ett allvarligt hot mot grundvattnet.

Barn är en form av statussymbol

Jag har funderat på barnens roll i samhället. Tidigare var en familj med många barn en indikator på att man kom från fattiga förhållanden, eftersom man skaffade barn i syfte att trygga sin egen framtid och överlevnad. Idag har barnens roll blivit helt den motsatta. Barnen är inte längre producenter utan enbart konsumenter, de är dyra i drift. Att ha många barn idag innebär följaktligen att man måste ha en bra ekonomi. Således symboliserar och indikerar inte anskaffningen av många barn längre fattigdom, utan ekonomisk välfärd. Vidare kan man resonera att barnen blivit en form av statussymbol. Lite som bilar.

Yoghurt löser den moderna mannens fundamentala problem

Här kommer ett till inlägg i min forskning om Sveriges pedagogiska förpackningar och hur dom speglar samhällsandan i detta land. Får se om förpackningarnas budskap förändras nu när det socialdemokratiska välfärdsprojektet fått ge vika för ett konservativt folkhem med blåa knutar.

Följande text hittar du på Skåne mejeriets naturell yoghurt:
"I Kaukasus öster om Svarta havet har folk sedan länge trott på yoghurtens undergörande kraft. De har hävdat att man lever längre om man äter yoghurt och att yoghurt med vitlök botar det mesta, förhindrar baksmälla, ökar den sexuella förmågan och till och med botar skallighet!"

Som framgår i texten är yoghurt lösningen på alla våra problem. Främst nog den moderna mannens problem. Tänk er ett utopiskt samhälle där ingen har baksmälla, alla har obegränsad sexuell förmåga och ingen är skallig. Ett verkligt youtopia!

Höger näve bankar på vår dörr!

Höger näve bankar på vår dörr!
Den mörka morgondagen är kommen.
Mänskligheten strätar i motvind.

Kambrium under mitt kranium

Nej bilden är inte tagen från månen, det är Brantevik. Det är fossila spår av sandmaskar i berg som härstammar från en 500 miljoner år gammal geologisk period som kallas kambrium. Det känns hisnande att stå på så gammal mark. Jag känner mig ödmjuk inför detta respektingivande fundament och känner att fötterna dras djupt ner på marken. Tidsperspektiven rubbas och får en ny innebörd. När var förr i tiden? Hur lång är en stund? Tåls att fundera på.

Mozart och magiska svampar

I en ny undersökning från universitetet i Leicester har man kommit fram till att den musik människor lyssnar på avslöjar deras livsstil och värderingar. Hmmm... kanske inte en så originell tanke och undersökningen verkar inte heller så vetenskaplig. Det intressanta är deras forskningsresultat angående gemensamma drag hos människor som lyssnar på klassisk musik. Det visar sig nämligen, enligt undersökningen, att en fjärdedel av de som föredrar klassisk musik har rökt cannabis och tolv procent av operaentusiasterna har provat magiska svampar. Det är något i det här resonemanget som inte riktigt klingar rent, någon dissonans i den vetenskapliga slutledningen. Eller kanske är det bara en illussion, jag lyssnar ju faktiskt på klassisk musik!