När man reser någonstans lämnar man samtidigt en annan plats. Resandet inbegriper följaktligen två grundläggande aspekter: avfärd och ankomst. Det låter ju ganska självklart, men jag har en känsla av att aspekten av att åka till en plats konkurrerar ut den andra aspekten, d.v.s. att man åker från en plats. Den här tanken slog mig först förra natten. Det var som en banal aha-upplevelse: " Wow, jag har inte endast kommit till en ny plats, utan även lämnat en plats". Vi är så fokuserade på vad vi har framför oss att vi stirrar oss blinda. Ständigt denna strävan framåt. Att komma ihåg den andra aspekten av resandet är viktigt, eftersom det skapar en till dimension. Man kunde kanske tala om en dialektisk syn på resandet:
Ett dialektiskt resande: att resa till en plats + att resa från en plats : att flytta
Om man endast reser till en plats, utan att lämna en annan plats, då är det bara frågan om en tillfällig visit. Kanske man först reser till en plats och sedan efter en tid reser från sin ursprungliga plats. Det var väl det jag på något sätt gjorde förra natten.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment